Det finns så mycket saker som inte skulle ha varit/funnits om inte Teddy fanns. Hon fick verkligen mig att bli den jag är idag. En liten kanin - hur mycket kan en liten kanin betyda? Den kostar 100kr på en djuraffär och när den dör efter 2 år köper vi en ny. Teddy levde i 7,5 år. Varför levde hon så länge? Jo, hon hade det bra. Hon fick vara ute nästan hela dagarna på framförallt sommaren. Hon var aldrig så social och satt gärna själv under en buske och filosoferade och när jag kom så satt det igång någonting uppe i hjärnan på henne, "fly!!".

Hon älskade snö, hon körde alltid ner huvudet i snön så hon blev alldeles snöig. Hon grävde och hade kul.

 

Varför tror ni jag började fota? Det svaret är enkelt. Teddy. Det var hon som fick mig att tycka att det var roligt. Det var också ett sett för mig att komma ut och vara med henne. Jag tog kameran och kaninen ut på gården, när Teddy inte var på modellhumör så fotade jag blommorna istället. Jag blev mer och mer intresserad och tillslut så stod jag där med en systemkamera i handen.

Om Teddy inte hade funnits hade jag säkert också tyckt att det varit roligt att fota då jag har fotointresserade kompisar, men jag hade nog inte haft en systemkamera och jag hade verkligen inte varit lika duktig som jag är idag. Varje gång jag fotade Teddy så hittade jag nya vinkar, testade nya saker, vågade mig på manuella iställningar. Teddy fick mig till att göra allt. Den lilla otroliga kaninen.

 

När jag hör folk säga att en kanin inte kan vara lika värdefull som en t.ex. hund, då blir jag så förbannad. Folk som tycker det är dyrt att lägga ner massa pengar på en kanin som knappt kostar något att köpa. "Det är bättre att köpa en ny istället". Om det hade funnits något sett att få Teddy att leva i ett år till hade jag lätt betalat nästan vad som helst om hon inte skulle lida utav det. Jag skulle kunna kapa ett finger bara för att få EN heldag med henne igen.

 

Men hon var trots allt 7,5 år. Hon var lika pigg tre dagar innan hon dog som hon var för 5 år sedan. De var de två sista dagarna som jag märkte att något var fel. Den 14e augusti när jag tog upp henne i famnen så ville jag bara åka till veterinären och låta henne somna in, jag klarade inte av att se henne lida. När vi fick tiden halv 2 blev jag tokig, 5 timmar till kommer hon inte klara av, jag ville inte att hon skulle dö på samma sett som hennes syster, av lidande. Jag klarade det bara inte. Kvart över 10 som var 45 minuter bort var tillräckligt länge. Att sitta där och hålla i sin bästa kompis, den andra delen av sitt hjärta och veta att imorgon kommer denna fina varelse inte finnas längre. Det vill jag aldrig mer uppleva.

 

4 dagar innan. Världens piggaste tjej som inte hade någon lust med att gosa med mig framför kameran.