Vad jag lever för egentligen? Vad går mitt liv ut på just nu?

För bara 1,5 månad sedan var det Teddy och Hugo. Det var helt självklart. För 6 månader sedan gick jag i skola som vanligt, onsdagarna var de jobbigaste, då hade vi mycket lektioner och korta raster. Men att tänka "efter skolan ska jag åka till Hugo" fick en att kämpa på och då fick man sin belöning efter skolan. Söndagarna var också en "Hugo dag". Annars varje dag så var det att mysa med Teddy.

När sedan 12 augusti kom och Hugo åkte till sitt nya hem så fanns fortfarande Teddy kvar där men två dagar efter, 14 augusti tog Teddy sitt sista andetag och vad fanns då där? Jag stod med ingenting. Att försöka leva med ingenting är svårt. Väldigt svårt ska jag tala om.

 

 

Visst ridningen fortsatte som vanligt på måndagar och torsdagar (numera onsdagar). Men det är ingenting jämfört med Hugo. Dagarna fotsatte också som vanligt, men efter skolan vad hände då? Inte var det en liten grå kanin som väntade med att komma ut iallafall.

Just detta framförallt med Teddy är det värsta som har hänt mig, jag gick runt i nästan 1 års tid och varit rädd för att hon när som helst skulle lämna mig. Att dagen sedan kom var hemskt.

 

 

Det är nu Takida kommer in i det hela. De underbaraste killarna på hela jorden om jag får säga så. Vem hade trott att just de killarna, genom deras musik räddade mig. Inte jag iallafall.

 

Jag tror att första gången jag hörde Takida eller visste att det var just dom, var någongång 2008. Jag började tycka om dom mer och mer, och i augusti 2010 såg jag dom live för första gången. Efter det har de bara växt in mer och mer i mig själv. Augusti 2011 var galet, nämligen ljungarocken. Sedan kom gatufesten 5e gången live och fjärde "riktiga" konsären. Det var bäst, jag vet inte hur många gånger jag sagt det men det var bäst. Bäst, bäst och bäst.

 

För exakt en vecka sedan var jag på biteline samtidigt med några som nämligen var just Takida. Jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Helst av allt ville jag bara springa iväg.

 

När sedan Stiftelsen's låt släpptes i måndags, nästa vecka släpps deras platta, de kommer till Birsta och Takida släpper en singel, blev/blir det kaos i min hjärna. Jag är så lycklig.

 

Deras musik går inte att beskriva. Det är många gånger man bara legat och inte veta vad man ska ta sig till och starta en Takida låt som på något vis fått en på bättre tankar.

 

Och till ämnet. Vad lever jag för? Inte är det för den bruna ponnyn eller den gråa kaninen utan det är för Takida.