Ungefär sådär kände jag när jag red Cooper idag. Ridpasset slutade med att jag fick longera honom så då kan ni kanske lista ut hur bra det gick.. Skrittade till ridhuset med Pernilla och Kicki som ledde Caija (nya ponnyn) för dom skulle longera henne. I ridhuset så tänkte jag trava lite men han tog inte skänkeln så jag petade honom lite med spöet och då var det tack och godnatt. Han skenade iväg i full kareta och jag fick stopp efter ett halvt varv. Efter de skrittade jag lite på mitten för både Pernilla och en annan tjej longerade. När Pernilla var klar så travade jag lite och helt ur ingenstans så satte Cooper av igen. Likadant som gången innan, fick stopp efter ett halvt varv. Efter de hoppade jag av och longerade honom och det gick minsann jäkligt fort det också. Han lugnade ner sig efter han galopperat en stund iallfall.

 

Så nu blir det slut på kraftfodret säger jag bara. Får se om han lugnar ner sig då eller om det är något annat. Hmmm.....