Gårdagens ridpass tyckte Cooper var ganska onödigt. Det blev lite halvkaos men det är bara att stryka och köra vidare. Började med spöregn när vi hade kommit lite mer än halvvägs till ridhuset. När vi väl kom in smattrade det så mycket på taket att man inte hörde vad man tänkte. Kände inte att det var någon mening att försöka i en högre gångart än skritt eftersom han småspände sig p.g.a. ljudet. Skrittade i kanske 15 minuter och gjorde skänkelvikningar, öppnor, fram- och bakdelsvändningar. Han var jättefin då. Travade litegrann och det gick också bra, men i galoppen var det som om något hände. Gick bra en bit sedan stretade han emot och hade sig. Efter det tappade han framåtbjudningen och gjorde allt för att komma undan. Sedan gick det en stund och han blev fin igen och rätt som det var stretade han emot. Provade utan spö ifall det var det som gjorde att han blev stressad (även fast det bara var ett allround och de brukar han inte bry sig om). Det blev ingen skillnad så tog ett dressyrspö då istället. Vet att han oftast blir väldigt stressad då men jag behövde det att putta ut rumpan åt höger för han ville inte böja igenom sig i vänstersidan. Tillslut blev jag less och såg att en snodd hängde på väggen som han fick på sig. Hade den på längsta så den satt inte speciellt hårt men det blev ett litet stopp. Red i kanske 10-15 minuter med den och då fick jag mer kontakt med honom och han gav upp litegrann iallfall framförallt i traven.

 

Varför han betedde sig såhär idag tror jag beror lite på att jag vill ha honom i en liten kortare form men han tyckte inte att det var någon bra idé. Istället för att då länga sig när jag längde tyglarna tjurade han ihop. 

 

Idag red jag bort till travbanan och tog ett varv där. Inget hårt utan rullade på i en lugn galopp och han var trevligare än igår. Han satt fast lite i vänstersidan och det beror nog på gårdagen, men det lossnade ganska snabbt. Gårdagen bortglömd alltså ;) 

 

Imorgon taggar vi hoppning och då lär han väl bli mjuk och fin i kroppen igen.