Vi gick till ridhuset och körde ett ganska hårt pass. Han var lite skänkeldöv från början så jag försökte fokusera på mig själv och att jag skulle vara konsekvent. Mycket tempoväxlingar och han lyssnade bättre tillslut. I galoppen var han superfin och bar sig jättebra. Red en del förvänd och han var väldigt stabil där. I det övriga travarbetet ville han inte riktigt korta upp sig så då fick han gå i lite övertempo istället i en lagom form så han fick sträcka ut sig. Jag tycker det är bättre att rida i lite övertempo när han blir sådär skänkeldöv för då vaknar han till. Det är svårare när man vill ha en lugnare trav fast med mer tryck när han inte går fram för skänkeln. Slöpäran haha!