Sedan var det Coopers tur och han svarade inte alls på sitt lugnande. Han fick två sprutor med ett litet mellanrum precis som Qurre men precis när hon började undersöka honom försökte han väcka sig själv. Då fick han en tredje spruta vilket totalt blev som en dos för en storhäst men trots det var han ändå inte helt lugn utan skakade och försökte väcka sig själv. Han är nog så pass känslig och vågar inte slappna av utan har för mycket kontrollbehov helt enkelt. 

 

I hans mun hittade tandis desto mer problem. Två hakar (typ som taggar längst bak i käken) vilket hade ställt till med en del skav på slemhinnorna och troligtvis hindrat honom från att tugga normalt (samt att det skulle kunna vara en bidragande faktor för headshakingen). Utöver det har han en missbildad tand som jag vetat om i något år men som tidigare tandläkare sagt att de berott på att han tuggat sönder den. Medans denna tandläkare sa att den är medfödd bara det att den har inte visat sig förrän nu senaste åren. Missbildningen har gjort att hans bett på högersidan är som en våg, medans vänstersidan ser bra ut. Inget som direkt går att åtgärdas utan bra att veta om åtminstone.  

 

Ännu fler pusselbitar faller på plats eftersom han alltid varit otroligt spänd och sitter fast i käken samt tuggar bara åt ena hållet. Men tidigare tandläkare har inte hittat några större problem så det känns väldigt bra att vi fick chansen att träffa denna. Kommer aldrig någonsin gå tillbaka till någon som raspar tänderna och jag uppmanar alla er hästägare att söka reda på en sådan här "riktig" tandläkare som jag skulle vilja kalla det!