Idag följde Jennifer med till stallet och red Cooper. I uppsittningen ställde jag mig först med foten i stigbygeln och sedan hoppade hon upp när jag fortfarande stod med benet uppe. (Det sättet jag gör när andra ska hoppa upp). Och han rörde sig inte en millimeter!!! Han stod helt blixtstilla och brydde sig inte! Att en sådan liten sak kan få en så glad! :D (För er som inte vet är han rädd av sig och blir orolig när nya ryttare ska hoppa upp).

 

Gick först en sväng och när vi tänkte gå till paddocken kom det världens skur så vi tog ridhuset istället. Ställde upp två hinder som en linje och sedan fick Jennifer hoppa lite. Båda skötte sig superbra och Cooper såg ut att ha roligt. På slutet ställde jag upp sockerbitarna på det högsta och han hoppade glatt över. Tror att han kanske fått lite hoppsug nu när han mest hoppat småhinder.